
Studentsportardag i Umeå. Ledigt, massor att göra, men inget gjort. En dag som inte klev ur morgonrocken...
Lyssnade på sr:s filosofiska rummet om lycka. Lite halvdan diskussion blev det, men fick mig ändå att fundera lite. Vad är lycka?
Det som alla människor strävar efter?
Ett tillstånd där area x i hjärnans frontallob visar på aktivitet?
Knark?
Lyckoforskning har ju varit på modet ett tag, och då utgår man ofta helt enkelt från frågan: Hur lycklig är du just nu på skalan 1-10?
Det har visat sig att folk är lyckligare på jobbet än när de är bland sina nära o kära. Folk i rikare länder är lyckligare än i fattiga och i danmark är man väldigt lycklig, något man tror har att göra med att de har låga förväntningar.
Jag tror på de små projektens lycka. Små projekt på gång hela tiden, lagom svåra för att vara en utmaning, men lätta nog att med stor sannolikhet lyckas. Då stimulerar man hjärnans belöningssystem. Många små lyckliga stunder leder till ett lyckligt liv. Lyckan ligger även i ett högt och jämt blodsocker.
Men lycka är inte allt här i livet. Det ligger värden i att ha ett intressant, mångsidigt och meningsfullt liv också. Folk väljer bevisligen livsvägar som inte nödvändigtvis leder till lyckomaximering.
"I did not, however, commit suicide, because I wished to know more of mathematics" -Bertrand Russel

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar