Dagens självmål stod Bertil Torekull för på DN Debatt. Carl Bildt kritiseras för att han bloggar och på så vis kommunicerar direkt med väljarna. Vad är det här för diktatorfasoner undrar man, kommunicera med väljarna, utan att blanda in pressen? Något avslöjande... Som journalist talar han givetvis i egenintresse och de gamla/etablerade medierna har all anledning att vara oroliga. Folk märker allt mer att de verkligt kvalitativa analyserna, av insatt folk läggs upp gratis på nätet, av ideellt "arbetande" bloggare.
Varför skulle Bildt hindras att ha en mer direkt kontakt med folket? Vem skulle vinna på det? Får han prata, röstledes, om sina åsikter med "vanligt folk"? Jag tycker bloggandet är en utveckling av demokratin och ett led i en allt kvalitativare memflora.
Jag gillar följande stycke från bloggaren Johanna Nylander:
"Sen är ju det fina med Bildts blogg att alla kan granska hans ord själva, läsa vad han skrivit innan, och faktiskt skapa sin egen bild av honom och regeringens utrikespolitik, utan att behöva gå genom en tidningsredaktions filter. Jag läser mycket hellre vinklade åsikter med tydlig avsändare, än andrahandsinformation med dolt budskap."
I sig ett exempel på tankeskärpan där ute på webben. Den kritiskt granskande journalistiken har givetvis också ett värde, men den förvinner väl inte för att folk även börjar uttrycka sig i nya forum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar